PARLAMENTSVAL
I UNGERN 2002
Republiken Ungerns grundlag säger att Republiken Ungern är
en oberoende, demokratisk rättstat, där all makt tillkommer
folket, som utövar sin suveränitet både genom sina valda ombud
och direkt.
Grundlagen förordnar även om tidpunkten för
parlamentsvalen: allmänt val av parlamentsledamöter skall hållas
under april eller maj månad det fjärde året efter föregående
parlamentsval. Den konkreta tidpunkten för valet utses av
republikens president.
Den 1989 stiftade lagen om val av parlamentsledamöter införde
i Ungern ett valsystem med två omgångar, vilket binder samman
beståndsdelar inom
valkrets- och listsystemen.
Det ungerska parlamentet består av 386 ledamöter, av vilka
176 valts i enskild valkrets, 152 från regionslista och 58 från
rikslista.
Det ungerska valsystemet har således byggts upp på följande
sätt:
n
176
enskilda valkretsar:
landet är indelat i 176 enskilda valkretsar och från
varje valkrets väljs en ledamot in i parlamentet
n
20
regionala valkretsar:
lagen stadgar om 20 regionala valkretsar, vilka täcker de
19 länen och huvudstadens område. I dessa valkretsar förekommer
listval. Från listorna utdelas högst 152 mandat.
n
Rikslista
(kompensationslista):
Från denna lista utdelas minst 58 mandat på individuella
kandidater som med erhållna röster ej förvärvat partimandat
eller som fått röster på regionslistan, som ej heller
resulterat i mandat (de två tillsammans: ströröster)
Ungerska
medborgare förfogar över två röster vid parlamentsvalet. Den
ena rösten kan de lägga på kandidat i enskild valkrets och den
andra på regionslista. Man får ej rösta på rikslista.
En viktig beståndsdel i valsystemet utgör
tröskeln för mandatförvärv, vars betydelse är att
endast sådana partier kan förvärva mandat från regional- eller
rikslista, som skaffat mer än 5 % av de giltiga röster, som
lagts på landets regionala listor.
Även nomineringssystemet utgör en betydande roll som
filter, vilket gör det möjligt att endast sådana politiska
krafter kan ta sig in i parlamentet, som förfogar över ett
reellt och betydande samhällsstöd.
Nominering
1.
För
att kunna ställa upp som kandidat i den enskilda valkretsen måste
såväl oberoende kandidat som partinominerad samla in 750 giltiga
rekommendationsbrev.
2.
Det
parti, som i en fjärdedel av de i den regionala valkretsen
befintliga enskilda valkretsarna, eller i minst två enskilda
valkretsar, kunnat uppställa en kandidat, kan starta en
regionslista.
3.
Det
parti som uppställt regionslista i sju regionala valkretsar, är
berättigad till att uppställa rikslista.
System
för mandatfördelning
De enskilda
valkretsarna bygger på principen om absolut majoritet, enligt
vilken den kandidat blir parlamentsledamot, som i valkretsen förvärvade
mer än hälften av väljarnas röster. För det fall sådan
kandidat ej fanns i valkretsen, måste ny valomgång hållas. I
den andra omgången fordrar inte lagen absolut majoritet, utan den
kandidat förvärvar mandatet som får de flesta rösterna.
I de regionala valkretsarna får kandidater på partilista mandat i förhållande
till givna röster enligt valsedelns ordningsföljd (bunden
lista). Mandatfördelning sker enligt Hagenbach-Bischoffs system,
men däremot kan inte den lista förvärva mandat som ej uppnått
5 % av de sammanräknade giltiga röster från hela landet, som
lagts på samtliga partilistor.
På rikslistan (kompensationslista)
får partierna mandat i förhållande till sina ströröster. Som
ströröst betecknas: röster som i enskilda valkretsar gått till
sådana kandidater vilka i valets ena runda ej förvärvat mandat,
liksom sådana - i giltig valrunda - givna röster i regional
valkrets, som ej räckt till för förvärv av mandat, resp. de röster
som överskridit det för mandatförvärv nödvändiga röstantalet.
Mandatfördelning sker enligt d´Hondt-systemet, men det parti som
ej uppnått parlamentströskeln om 5 % kan ej förväva mandat.
Resultatet
av parlamentsvalet 2002
Partier
|
Enskilda
valkretsar
|
Regionala
listor
|
Rikslista
|
Totalt
|
Andel
mandat i parlamentet
|
FIDESZ
Ungerskt Demokratiskt Forum MDF
|
95
|
67
|
26
|
188
|
48,70%
|
Ungerska
Socialistpartiet MSZP
Fridemokraterna SZDSZ
|
1
|
|
|
1
|
0,26%
|
Ungerska
Socialistpartiet MSZP
|
78
|
69
|
31
|
178
|
46,11%
|
Fridemokratern
SZDSZ
|
2
|
4
|
13
|
19
|
4,92%
|
Totalt
|
176
|
140
|
70
|
386
|
100,00%
|
Fördelning av parlamentsmandat
efter 2002 års parlamentsval
Antal
parlamentsledamöter: 386
Deltagandeantal
vid 1998 och 2002 års parlamentsval, omgångarna 1 och 2
|